analyssvar

Förklaring på ämnena i vattenanalysen

Här nedan listar vi upp de vanligasta ämnena som görs i analysen av vattnet från din brunn.

Det finns en enkel beksrivning på de olika ämnena vad de gör och vilka efekter som kan uppstå.

Alkalinitet


Riktvärdet är att värdet bör överstiga 60 mg/l HC03
Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och °dH betydelse för vattnets metallangripande egenskaper.
Ju högre värde desto mindre benäget blir vattnet att angripa metallen i ledningar och system.
Värdet bör överstiga 60 mg/l HC03 för att undvika korrosion på ledningar.


Ammonium


Riktvärde bör inte överstiga 0,5 mg/l
Förhöjda värden av ammonium kan bero på utsläpp från avlopp eller att vattnet kommer från områden med höga halter av järn och humus.
Värdet bör inte överstiga 0,5 mg/l då detta innebär risk för nitritbildning.

Halter över 1,5 mg/l kan orsaka lukt och kraftig nitritbildning. Höga halter nitrit kan medföra hälsorisker.

 

Arsenik


Riktvärdet för Arsenik 10 µg/l (0,01 mg/l)
Arsenik i vattnet kan naturligt förekomma i bergborrade brunnar, men kan även indikera yttre åverkan från en förorenings-källa.

Om halterna är förhöjda bör inte vattnet användas till dryck- eller livsmedelshantering då långvarigt intag kan ge kroniska hälsoeffekter.

 

Fluorid


Riktvärdet för Fluorid är 1,3 mg/l
Fluorid har kariesförebyggande effekter men för höga halter

av Fluorid börjar det bli farligt.
Vattnet bedöms som tjänligt med anmärkning vid 1,3 mg/l

på grund av risk för tandemaljfläckar (fluoros).

Vattnet bedöms otjänligt vid fluoridhalt på 6,0 mg/l

på grund av risk för fluoridlagringar i benvävnaden (osteofluoros)
Fluorid har så gott som uteslutande geologiskt ursprung.

Fluorid mg/l


Dricksvattnet ger begränsat kariesskydd.

0,8-1,2

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

1,3-1,5

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

Vattnet bör endast ges i begränsad omfattning

till barn under 6 månader

1,6-4,0

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

Vattnet bör endast ges i begränsad omfattning

till barn under 1½år

4,1-5,9

Vattnet bör endast ges i begränsad omfattning

till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen

till barn under 1! År

>5,9

Vattnet bör inte konsumeras alls. Risk för benskörhet


Humus


Humus är organiska föroreningar som beror på nerbrytning av vegetation, men kan även bero på industriellt avfall

eller från döda eller levande organismer.
Organiska föroreningar förekommer mestadels i ytvatten eller grunda brunnar.

Mycket ytvatten kan bildas och leta sig ner i brunnar

till exempel när det är väldigt blött ute.

(smält period eller mycket regn).
Humus är inte farligt för hälsan, men kan påverka både färg och lukt på vattnet som i sin tur påverkar hur maten smakar om vattnet används i matlagning.

Lukten gör att man ogärna tvättar sig då lukten kan fastna på huden på grund av kvarvarande humus partiklar.

 

Kadmium


Riktvärdet är under 0,001 mg/l
Kadmium kan förekomma naturligt i grundvatten, kan även orsakas av korrosion av kadmiumhaltigt material i vattensystemet, särskilt vid lågt pH-värde.

Vid halter över 0,005 mg/l finns risk för kroniska

hälsoeffekter vid långvarigt intag.

Vattnet bör därför inte användas till dryck eller livsmedelshantering.


Kalium


Riktvärdet är under 12 mg/l
Hög kaliumhalt indikerar påverkan från föroreningar som till exempel konstgödsel, men kan även förekomma naturligt med geologiskt ursprung.


 Klorid


Riktvärdet är att det inte bör överstiga 100 mg/l
Klorid är ett saltämne som kan lämna en

otrevlig smak i vattnet.

Värde över 100 mg/l kan ge korrasions

angrepp i vattensystemet.

Halter över 300 mg/l kan även ge smakproblem.
Höga halter kan bero på saltpåverkan på grundvattnet.

 

Konduktivitet


Värden över 70 mS/m (milliSiemens per meter)

kan indikera höga kloridvärden
Konduktivitet är ett mått på vattnets

elektriska ledningsförmåga.
Hög konduktivitet är en indikator på förhöjda

salthalter i ditt vatten.

Främst av ämnen som klorid, natrium och sulfat.

För höga salthalter är ett problem eftersom det innebär att vattnet har metallangripande egenskaper.

Med det menas att korrosionsangrepp skyndas på.

Korrosion kan ske i hushållsmaskiner, rör och pumpar

som i värsta fall fräts bort helt.

 

Lukt


Om vattnet luktar starkt motbjudande bör

vattnet inte användas som dricksvatten.
Ett vatten luktar oftast av naturliga orsaker till exempel påverkan från jord, mossa, lera eller sjövatten.

Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid

höga halter är motbjudande.

Lukten brukar liknas med rotfrukter eller stall.

Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte

den lukten kan liknas med ruttna ägg.

 

Mangan


Riktvärdet är under 0,30 mg/l
Mangan förekommer ofta i grundvatten.

Överstiger värdet 0,30 mg/l finns det risk för utfällningar

som när de lossnar missfärgningar i vattnet.

Textiler kan då också skadas.


Nickel


Riktvärdet är under 0,02 mg/l
Nickel kan förekomma i grundvatten och kan bero på

utsläpp från industrier.

Nickel kan även komma från installationer i vattensystemet.


Nitrit


Riktvärde under 0,1 mg/l
Halter över 0,1 mg/l kan tyda på föroreningar från

avlopp eller liknande men kan också blidas i

framförallt djupborrade brunnar.

Vatten bör i dessa fall inte ges till barn under ett års ålder på grund av risk för försämrad syreupptagning

i blodet (methemoglobinemi).
Halter över 0,5 mg/l anses som otjänligt och bör inte användas till livsmedelshantering eller dryck.


Radon


Riktvärdet är under 1000 Bq/l (Becquerel per liter vatten)
Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas

när radium sönderfaller.

Radon tillförs i grundvattnet via berggrunden vilket gör att bergs borrade brunnar  generellt har högre

halter än vad grävda brunnar har.
Vid halter över 1000 Bq/l anses vattnet otjänligt och bör inte användas till vare sig dryck eller livsmedelshantering på grund av ökad risk för hälsoeffekter.
Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga halter i bostadsluften.

Risken för hälsoeffekter är störst vid inandning

av radonhaltig luft till exempel vid duschning.

 

 Sulfat


Riktvärdet är under 100 mg/l
Risken för kortisonsangrepp på vattensystemet ökar

när värdet är över 100 mg/l.

Halter över 250 mg/l kan ge smakförändringar

på vattnet samt ge diarré hos känsliga barn.


Tyska hårdhetsgrader °dH.

Hårt eller mjukt vatten


Riktvärdet för °dH bör inte vara högra en 15°dH

Man brukar tala om totalhårdheten där man mäter mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet.

Vatten med låga värden kallas mjukt vatten

och vatten med höga halter kallas hårt vatten.
Riktvärdet säger att det inte bör vara över 15°dH.

Vid högre värden finns risken för utfällningar i ledningar

och kärl som är kopplade på vattensystemet.

Risken är större vid uppvärmning av vatten

tex i en varmvattenberedare.

Det kan även förekomma risk för skador på textilier vid tvätt.

 

Aluminium


Riktvärdet är under 0,50 mg/l
Höga halter av aluminium kan orsaka av surt vatten (Ph <5,5) som löser ut aluminium ur marken. Halter över 0,50 mg/l kan orsaka slambildning i vattensystemet som kan resultera i igensättningar i ledningssystemet

 

Antimon


Riktvärdet bör inte överstiga 0,005 mg/l
Antimon kan bero på föroreningar från industrier, deponier eller rötslam.
Antimon är i en kemisk synvinkel likt arsenik, men mindre reaktivt.

 

Bly


Riktvärdet för bly är under 0,01 mg/l
Värden över 0,01 mg/l bör inte användas till dryck och livsmedelshantering då detta kan medföra kroniska hälsoeffekter, speciellt hos småbarn.

Orsaken till höga halter av bly beror oftast på korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer.

Det kan även bero på föroreningar från deponier, industrier eller liknande.

 

 Fosfat


Riktvärde bör inte överstiga 0,6 mg/l
Höga fosfatvärden kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödningsmedel, men kan även ha naturliga

geologiskt ursprung.

Fosfat finns även i vissa tvättmedel som avhärdar.
Om det rör sig om föroreningar kan även bakterierna

i vattnet ha ökat.

Bland annat kan tarmbakterien E. coli

som finns hos människor och djur.

 

Färg


Riktvärdet är färgtal under 30
Färgat vatten innebär i sig själv ingen hälsorisk men ger vattnet ett mindre tilltalande utseende.

Färgen orsakas vanligtvis av multnande växtdelar, humusämnen eller av järnförekomst.

 

Järn (FE)


Riktvärdet för Järn bör vara under 0,50mg/l.
Järn finns oftast i grundvatten och kan ge

utfällningar, missfärgningar och smak.

Problem kan uppstå både vid lägre och högre halter.
Förekomsten av järn medför normalt inga hälsorisker men kan missfärga tvätt och sanitetsporslin.
Ett ofta förekommande problem är igensatta vattenledningar och varmvattenberedare.

 

Kalcium


Riktvärdet är under 100 mg/l
Halter mellan 20 och 60 mg/l minskar risken för korrosion.
Kalcium rikt vatten är inte farligt att dricka, men kan orsaka andra problem med vattensystemet.

 

Kemisk syreförbrukning (COD-Mn)


Riktvärdet är mindre en 8 mg/l
Bakterietillväxten gynnas av höga halter av COD-Mn.
Detta är ett mått på vattnets halter av organiska ämnen som oftast utgörs av multnande växtdelar (Humus).

Höga halter kan tyda på att brunnen påverkats av ytligt markvatten eller föroreningar.
COD-Mn kan ge uppkomst av dålig smak, lukt och färg.

 

Krom


Riktvärdet är under 0,05 mg/l
Krom kan förekomma i vattnet från utsläpp från

deponier och industrier.
Om halter är över 0,05 mg/l bör inte vattnet användas till dryck eller livsmedelshantering.

 

Koppar (CU)


Riktvärdet för koppar är att värdet inte bör överstiga 0,20mg/l

Förhöjda halter förekommer generellt som ett resultat av korrosion på kopparledningar,

oftast i samband med lågt pH värde.
Koppar kan ge gröna utfällningar i sanitetsporslin

och ibland färga håret grönt.
Värden över 2,0 mg/l kan ha hälsovådliga effekter på barn (Diarré) och anses därför otjänligt.
Ett sätt för att undvika vatten som innehåller för mycket koppar är det viktigt att spola ur systemet som varit stillastående innan användning.

 

Magnesium


Riktvärdet är under 0,30 mg/l
Höga halter av magnesium kan ge uppkomst till dålig smak.
Magnesium finns naturligt i marken där grundvattnet finns

 

Natrium


Riktvärde bör inte överstiga 100 mg/l
Detta indikerar salt påverkan på grundvattnet.
Höga halter kan även förekomma vid avhärdning av vattnet

då avhärdning sker genom jonbyte med natrium.
Är halten över 200 mg/l finns det risk för

smakförändringar i vattnet.


Nitrat


Riktvärde under 20 mg/l
Höga halter av Nitrat indikerar påverkan från avlopp,

gödsling eller andra föroreningskällor.
Vid halter över 50 mg/l kan vattnet i värsta fall vara hälsovådligt för barn på grund av risk för försämrad syreupptagning i blodet (methemoglobinemi).

Vattnet anses som otjänligt och bör inte användas till livsmedelshantering eller dryck.

 

pH Värde


Riktvärdet för pH är 6,5-9,0
pH-värdet visar balansen mellan vattnets sura

och alkaliska beståndsdelar.

Ett pH-värde under 6,5 kan medföra risk för

korrosionsskador på rörledningar av metall.
Överstiger pH-värdet 10,5 ska det inte användas

varken som dricks- eller bruksvatten då det

innebär risk för skador på ögon och slemhinnor.
Vid låga pH-värden behöver man spola ur ledningarna på morgonen, då ledningssystemets metaller kan ha lösts ut i vattnet när vattnet varit stillastående under en längre tid.

 

Selen


Riktvärdet är under 0,01 mg/l
Selen förekommer naturligt i grundvattnet.
Selen är ett grundämne som finns naturligt i jorden.
Selen i störe doser är giftigt.

Ett för högt Selenintag kan påverka

mag- och tarmkanalerna samt försämra

tillväxten av naglar och hår.


Turbiditet (Grumlighet)


Riktvärdet är att det bör ligga under 3 FNU

(Formazin Nephelometric Unit)
Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens (Mycket små partiklar) som gör vattnet grumligt (”Mjölkighet”). Om vattnet är mycket grumligt bör det utredas.

Oftast beror grumligheten på järnföreningar eller leror, Turbiditet indikerar påverkan från ytligt vatten

och kan tyda på att brunnen är otät.

Onormalt ökad Turbiditet innebär större risk

för vattenburen smitta och mikrobiologisk tillväxt.

 

Uran


Riktvärdet är under 30 µg/l (0,03 mg/l)
Uran förekommer naturligt i dricksvatten.

Ämnet kan påverka njur-funktionen.