Dricksvatten

Dricksvatten

Dricksvatten, vårt viktigaste livsmedel.

När undersökte du senast det vatten du dricker hemma, i sommarstugan eller hos grannen?
Bara för att det inte syns eller luktar betyder det inte att det kan finnas problem med vattnet, många av föroreningarna behöver inte smaka eller lukta.

 

Rekommendationer
Som brunnsägare bör du testa vattenkvalitén då vattenkvaliteten lätt kan ändras genom åren av olika orsaker.
Rekommendationen är följande.
Minst var tredje år om det är ett hushåll på brunnen. Är det fler än två hushåll bör vattnet kontrolleras varje år.
I en vattenanalys undersöker man om vattnet innehåller bakterier eller andra mikroorganismer och om vattnets kemiska egenskaper gör det olämpligt som dricksvatten.
Det är extra viktigt att testa vattnet om småbarn ska dricka vattnet.

 

Vi har olika tester som kan utföras.

 

DVE001 (lägsta rekommendationen från Livsmedelsverket)
Innehåller:
Turbiditet, lukt, färg, konduktivitet, pH, alkalinitet, COD, ammoniumkväve, ammonium, nitratkväve, nitrat, fosfatfosfor, fosfat, fluorid, klorid, sulfat, järn, kalcium, koppar, magnesium, mangan, natrium samt total hårdhet.

DEV002 (Rekommenderas om man misstänker bakterier i vattnet)
Innehåller:
Odlingsbara mikroorganismer, E.coli samt koliforma bakterier

DEV003 (Rekommenderas om man misstänker för höjda halter av metaller)
Innehåller:
aluminium, antimon, arsenik, bly, kadmium, krom, nickel, selen samt uran.

Vi använder oss utav ett externt analysbolag som är Ackrediterade & certifierade av SWEDAC.
Kontakta oss redan i dag för en kostnadsfri offert på provtagning.
Har du redan en nygjord analys så skicka in den till oss så återkommer vi med en kostnadsfri offert på ett vattenfilter.

 Järn (FE)

Riktvärdet för Järn bör vara under 0,50mg/l.
Järn finns oftast i grundvatten och kan ge utfällningar, missfärgningar och smak.

Problem kan uppstå både vid lägre och högre halter.
Förekomsten av järn medför normalt inga hälsorisker men kan missfärga tvätt och sanitetsporslin.
Ett ofta förekommande problem är igensatta vattenledningar och varmvattenberedare.

 

Tyska hårdhetsgrader °dH. Hårt eller mjukt vatten

Riktvärdet för °dH bör inte vara högra en 15°dH

Man brukar tala om totalhårdheten där man mäter mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet.

Vatten med låga värden kallas mjukt vatten och vatten med höga halter kallas hårt vatten.
Riktvärdet säger att det inte bör vara över 15°dH, vid högre värden finns risken för utfällningar i ledningar och kärl som är kopplade på vattensystemet. Risken är större vid uppvärmning av vatten tex i en varmvattenberedare. Det kan även förekomma risk för skador på textilier vid tvätt.

 

Vattentyp

Kalcium+Magnesium mg/l

°dH

Mycket mjukt

0-14

0-2,0

Mjukt

15-35

2,1-4,9

Medelhårt

36-70

5,0-9,8

Hårt

71-150

9,9-21

Mycket hårt

150

21

 

 

Magnesium

Riktvärdet är under 0,30 mg/l
Höga halter av magnesium kan ge uppkomst till dålig smak.
Magnesium finns naturligt i marken där grundvattnet finns

Kalcium
riktvärdet är under 100 mg/l
Halter mellan 20 och 60 mg/l minskar risken för korrosion
Kalcium rikt vatten är inte farligt att dricka, men kan orsaka andra problem med vattensystemet.

 

pH Värde
Riktvärdet för pH är 6,5-9,0
pH-värdet visar balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar.

Ett pH-värde under 6,5 kan medföra risk för korrosionsskador på rörledningar av metall.
Överstiger pH-värdet 10,5 ska det inte användas varken som dricks- eller bruksvatten då det innebär risk för skador på ögon och slemhinnor
Vid låga pH-värden behöver man spola ur ledningarna på morgonen, då ledningssystemets metaller kan ha lösts ut i vattnet när vattnet varit stillastående under en längre tid.

 

Koppar (CU)
Riktvärdet för koppar är att värdet inte bör överstiga 0,20mg/l

Förhöjda halter förekommer generellt som ett resultat av korrosion på kopparledningar, oftast i
samband med lågt pH värde.
Koppar kan ge gröna utfällningar i sanitetsporslin och ibland färga håret grönt.
Värden över 2,0 mg/l kan ha hälsovådliga effekter på barn (Diarré) och anses därför otjänligt.
Ett sätt för att undvika vatten som innehåller för mycket koppar är det viktigt att spola ur systemet som varit stillastående innan användning.

 

 Konduktivitet
Värden över 70 mS/m (milliSiemens per meter) kan indikera höga kloridvärden
Konduktivitet är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga.
Hög konduktivitet är en indikator på förhöjda salthalter i ditt vatten, främst av ämnen som klorid, natrium och sulfat. För höga salthalter är ett problem eftersom det innebär att vattnet har metallangripande egenskaper. Med det menas att korrosionsangrepp skyndas på. Korrosion kan ske i hushållsmaskiner, rör och pumpar som i värsta fall fräts bort helt.

 

Alkalinitet
Riktvärdet är att värdet bör överstiga 60 mg/l HC03
Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och °dH betydelse för vattnets metallangripande egenskaper.
Ju högre värde desto mindre benäget blir vattnet att angripa metallen i ledningar och system.
Värdet bör överstiga 60 mg/l HC03 för att undvika korrosion på ledningar.

 

Fluorid

Riktvärdet för Fluorid är 1,3 mg/l
Fluorid har kariesförebyggande effekter men för höga halter av Fluorid börjar det bli farligt.
Vattnet bedöms som tjänligt med anmärkning vid 1,3 mg/l på grund av risk för tandemaljfläckar (fluoros). Vattnet bedöms otjänligt vid fluoridhalt på 6,0 mg/l på grund av risk för fluoridlagringar i benvävnaden (osteofluoros)
Fluorid har så gott som uteslutande geologiskt ursprung.

Fluorid mg/l

Kommentar

<0,8

Dricksvattnet ger begränsat kariesskydd.

0,8-1,2

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

1,3-1,5

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

Vattnet bör inte ges i större omfattning till barn under 6 månader

1,6-4,0

Dricksvattnet har kariesförebyggande effekter.

Vattnet bör endast ges i begränsad omfattning ges till barn under 1½år

4,1-5,9

Vattnet bör endas ges i begränsad omfattning till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1! År

>5,9

Vattnet bör inte konsumeras alls. Risk för benskörhet

 

Klorid

Riktvärdet är att det inte bör överstiga 100 mg/l
Klorid är ett saltämne som kan lämna en otrevlig smak i vattnet. Värde över 100 mg/l kan ge korrasions angrepp i vattensystemet, halter över 300 mg/l kan även ge smakproblem
Höga halter kan bero på saltpåverkan på grundvattnet.

 

Arsenik
Riktvärdet för Arsenik 10 µg/l (0,01 mg/l)
Arsenik i vattnet kan naturligt förekomma i bergborrade brunnar, men kan även indikera yttre åverkan från en förorenings-källa.

Om halterna är förhöjda bör inte vattnet användas till dryck- eller livsmedelshantering då långvarigt intag kan ge kroniska hälsoeffekter.

 

 

Bly
Riktvärdet för bly är under 0,01 mg/l
Värden över 0,01 mg/l bör inte användas till dryck och livsmedelshantering då detta kan medföra kroniska hälsoeffekter, speciellt hos småbarn. Orsaken till höga halter av bly beror oftast på korrosion av blyhaltiga material i äldre fastighetsinstallationer. Det kan även bero på föroreningar från deponier, industrier eller liknande.

 

Kemisk syreförbrukning (COD-Mn)
Riktvärdet är mindre en 8 mg/l
Bakterietillväxten gynnas av höga halter av COD-Mn.
Detta är ett mått på vattnets halter av organiska ämnen som oftast utgörs av multnande växtdelar (Humus). Höga halter kan tyda på att brunnen påverkats av ytligt markvatten eller föroreningar.
COD-Mn kan ge uppkomst av dålig smak, lukt och färg.

 

Färg
Riktvärdet är färgtalet under 30
Färgat vatten innebär i sig själv ingen hälsorisk men ger vattnet ett mindre tilltalande utsseende.

Färgen orsakas vanligtvis av multnande växtdelar, humusämnen eller av järnförekomst.

 

Humus
Humus är organiska föroreningar som beror på nerbrytning av vegetation, men kan även bero på industriellt avfall eller från döda eller levande organismer.
Organiska föroreningar förekommer mestadels i ytvatten eller grunda brunnar. Mycket ytvatten kan bildas och leta sig ner i brunnar till exempel när det är väldigt blött ute (smält period eller mycket regn).
Humus är inte farligt för hälsan, men kan påverka både färg och lukt på vattnet som i sin tur påverkar hur maten smakar om vattnet används i matlagning, lukten gör att man ogärna tvättar sig då lukten kan fastna på huden på grund av kvarvarande humus partiklar.

 

Lukt
Om vattnet luktar starkt motbjudande bör vattnet inte användas som dricksvatten.
Ett vatten luktar oftast av naturliga orsaker till exempel påverkan från jord, mossa, lera eller sjövatten. Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid öga halter är motbjudande, lukten brukar liknas med rotfrukter eller stall. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte den lukten kan liknas med ruttna ägg.

 

Turbiditet (Grumlighet)
Riktvärdet är att det bör ligga under 3 FNU (Formazin Nephelometric Unit)
Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens (Mycket små partiklar) som gör vattnet grumligt (”Mjölkighet”). Om vattnet är mycket grumligt bör det utredas, oftast beror grumligheten på järnföreningar eller leror, Turbiditet indikerar påverkan från ytligt vatten och kan tyda på att brunnen är otät. Onormalt ökad Turbiditet innebär större risk för vattenburen smitta och mikrobiologisk tillväxt.

 

Fosfat
Riktvärde bör inte överstiga 0,6 mg/l
Höga fosfatvärden kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödningsmedel, men kan även ha naturliga geologiskt ursprung. Fosfat finns även i vissa tvättmedel som avhärdar.
Om det rör sig om föroreningar kan även bakterierna i vattnet ha ökat, bland annat kan tarmbakterien E. coli som finns hos människor och djur.

 

Antimon
Riktvärdet bör inte överstiga 0,005 mg/l
Antimon kan bero på föroreningar från industrier, deponier eller rötslam.
Antimon är i en kemisk synvinkel likt arsenik, men mindre reaktivt.

 

 

Aluminium
Riktvärdet är under 0,50 mg/l
Höga halter av aluminium kan orsaka av surt vatten (Ph <5,5) som löser ut aluminium ur marken. Halter över 0,50 mg/l kan orsaka slambildning i vattensystemet som kan resultera i igensättningar i ledningssystemet

 

Ammonium
Riktvärde bör inte överstiga 0,5 mg/l
Förhöjda värden av ammonium kan bero på utsläpp från avlopp eller att vattnet kommer från områden med höga halter av järn och humus.
Värdet bör inte överstiga 0,5 mg/l då detta innebär risk för nitritbildning. Halter över 1,5 mg/l kan orsaka lukt och kraftig nitritbildning. Höga halter nitrit kan medföra hälsorisker.

 

Nitrit
Riktvärde under 0,1 mg/l
Halter över 0,1 mg/l kan tyda på föroreningar från avlopp eller liknande men kan också blidas i framförallt djupborrade brunnar. Vatten bör i dessa fall inte ges till barn under ett års ålder på grund av risk för försämrad syreupptagning i blodet (methemoglobinemi).
Halter över 0,5 mg/l anses som otjänligt och bör inte användas till livsmedelshantering eller dryck.

 

Nitrat
Riktvärde under 20 mg/l
Höga halter av Nitrat indikerar påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor.
Vid halter över 50 mg/l kan vattnet i värsta fall vara hälsovådligt för barn på grund av risk för försämrad syreupptagning i blodet (methemoglobinemi), vattnet anses som otjänligt och bör inte användas till livsmedelshantering eller dryck.

 

Natrium
Riktvärde bör inte överstiga 100 mg/l
Detta indikerar salt påverkan på grundvattnet.
Höga halter kan även förekomma vid avhärdning av vattnet då avhärdning sker genom jonbyte med natrium.
Är halten över 200 mg/l finns det risk för smakförändringar i vattnet.

 

Uran
Riktvärdet är under 30 µg/l (0,03 mg/l)
Uran förekommer naturligt i dricksvatten, ämnet kan påverka njur-funktionen.

 

Radon
Riktvärdet är under 1000 Bq/l (Becquerel per liter vatten)
Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium sönderfaller. Radon tillförs i grundvattnet via berggrunden vilket gör att bergborrade generellt har högre halter än vad grävda brunnar har.
Vid halter över 1000 Bq/l anses vattnet otjänligt och bör inte användas till vare sig dryck eller livsmedelshantering på grund av ökad risk för hälsoeffekter.
Radon från vatten kan tillsammans med radon från mark och byggnadsmaterial ge höga halter i bostadsluften. Risken för hälsoeffekter är störst vid inandning av radonhaltig luft till exempel vid duschning.

 

Nickel
Riktvärdet är under 0,02 mg/l
Nickel kan förekomma i grundvatten och kan bero på grund av utsläpp från industrier. Nickel kan även komma från installationer i vattensystemet.

Krom
Riktvärdet är under 0,05 mg/l
Krom kan förekomma i vattnet från utsläpp från deponier och industrier.
Om halter är över 0,05 mg/l bör inte vattnet användas till dryck eller livsmedelshantering.

 

Kadmium
Riktvärdet är under 0,001 mg/l
Kadmium kan förekomma naturligt i grundvatten, kan även orsakas av korrosion av kadmiumhaltigt material i vattensystemet, särskilt vid lågt pH-värde. Vid halter över 0,005 mg/l finns risk för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Vattnet bör därför inte användas till dryck eller livsmedelshantering.

Kalium
Riktvärdet är under 12 mg/l
Hög kaliumhalt indikerar påverkan från föroreningar som till exempel konstgödsel, men kan även förekomma naturligt med geologiskt ursprung.


Mangan
Riktvärdet är under 0,30 mg/l
Mangan förekommer ofta i grundvatten, överstiger värdet 0,30 mg/l finns det risk för utfällningar som när de lossnar missfärgningar i vattnet, textiler kan då också skadas.


Sulfat
riktvärdet är under 100 mg/l
Risken för kortisonsangrepp på vattensystemet ökar nr värdet är över 100 mg/l. Halter över 250 mg/l kan ge smakförändringar på vattnet samt ge diarré hos känsliga barn. Selen
Riktvärdet är under 0,01 mg/l
Selen förekommer naturligt i grundvattnet.
Selen är ett grundämne som finns naturligt i jorden.
Selen i göre doser är giftigt. Ett för högt Selenintag kan påverka mag- och tarmkanalerna samt försämra tillväxten av naglar och hår.



Silverstadens Miljöteknik

Nässelsta 111B

74495 Vittinge

0702186248

info@silverstadensmiljoteknik.se

© Silverstadens Miljöteknik  2019

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Ta reda på mer
Acceptera
googled53924153d25a43f.html